Malmö 1658 då den svenske kungen Karl X Gustav besöker den nya svenska staden.

Malmö 1692 - en historisk betraktelse

- av Percy Hultberg -

Efter många år av bittert krig blev Malmö svenskt den 26 februari 1658 vid freden med Danmark i Roskilde. Med freden hade Danmark förlorat en tredjedel av sina landbesittningar.

Malmö hade innan dess varit en dansk stad sedan mitten av 1300-talet och stod i anseende och befolkning inte långt efter Köpenhamn.

Att det skulle bli en spänd tid i Skåne efter freden var uppenbart. Nya krig och oroligheter mellan svenskar och danskar blossade ständigt upp även efter 1658. Malmö, nu en gränsstad, fick dess beskärda del av fientligheterna.

Sverige var ett land på uppgång under hela 1600-talet och anskaffade nya stora landvinningar kring Östersjön. Danskarna däremot fick se sitt land krympa ihop under samma tid.

Mot slutet av seklet kunde Sverige räknas som den dominerande stormakten i Östersjöområdet. Både den svenska armén och den svenska flottan var stark.

Även om Sverige hade politisk och militär medvind så blev dock Skåne en provins mitt i händelsernas centrum mellan Danmark och Sverige.

 

Den första kända avbildningen av Malmö från slutet av 1500-talet. Namnet Elbogen tros vara de tyska handelsmännens namn på den gamla sillmarknadsplatsen, som låg vid en böjning i den skånska kuststräckan.

Sverige hade blivit en stormakt och man talar om stormaktstiden i Sverige. Dock skulle det inte dröja länge innan Sverige krympte ihop igen. Karl XII tid i början på 1700-talet räknas som slutet på denna stormaktstid.



Spänning mellan Danmark och Sverige

De två kungarikena Danmark och Sverige hade haft spända förbindelser ända från Kalmarunionens upplösning i början av 1500-talet. Konfrontationer och krig blossade upp med jämna mellanrum.

Till det danska territoriet hörde Norge, Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge. Endast en liten korridor mot havet vid Älfsborgs fästning var svensk. Den svenska exporten västerut försvårades härmed och Sverige kände sig innestängt runt Östersjön.

Öresund var vid denna tid ett danskt inrikes sund och Malmö en stad vid detta sund. Gränsen mellan de två kungarikena gick längre norrut, vid Smålandsgränsen.

På 1560-talet blockerade danskarna Öresund och Öresundstullen för passerande fartyg höjdes kraftigt. Detta drabbade ytterligare den svenska exporten, bland annat till Holland.

 

Situationen i Norden 1629. Danmark behärskade Öresund och med Norge hela utfarten från Östersjöområdet.


Christian IV

Efter inledande danska framgångar i början av 1600-talet i Kalmarkriget mot Sverige, började den danske kungen Christian IV att befästa städer i Halland-Skåne-Blekinge. Kungen blandade sig 1626 in i "Trettioåriga kriget" som rasande på kontinenten med ett katastrofalt resultat. Danmark blev som resultat försvagat samtidigt som framgångarna för Sverige i Östersjöområdet ökade.

Christian IV´s höjning av Öresundstullen under 1630-talet fick till följd att Sverige ingick en försvars- och allianspakt med Holland 1640. Tre år senare anföll Sverige, fullt upp med krigshandlingar på kontinenten, Danmark söderifrån. Det danska nederlaget slutade i med freden i Brömsebro 1645 där Danmark förlorade stora territorier till Sverige.

Brömsebrofreden var ett svårt slag för Danmark och i ett hopp om revansch förklarade Danmark krig mot Sverige. Tre år följde men resultatet blev bara ännu värre för Danmark. 1658 slöts freden i Roskilde där gränsområdena definitivt blev svenska för gott.

 

Christian IV vid Kolberger Heide.
(Målning Nicolai Wilhelm Marstrand 1865,
Nationalhistoriska museet på Frederiksborg)


Malmö blir en gränsstad

På en natt skiftade Malmö nationalitetstillhörighet. Dessutom blev Malmö en gränsstad mellan två kungariken som hade haft spända relationer i ett och ett halvt sekel. Öresund förvandlades helt plötsligt från enbart en handelsväg till en möjlig invasionsväg.

Malmö hade en gammal befästningsvall mot sjön, byggd av Erik av Pommern på 1400-talet. I mitten av 1600-talet började danskarna planlägga en förstärkning av befästningsvallarna runt staden. Det var dock i svensk regi som vallarna sedermera byggdes ut. Tiden efter 1658 fick malmöborna se och deltaga i ständiga arbeten med befästningsbyggena.

Öresund hade blivit en het potatis. Efter freden i Roskilde 1658 anföll den svenske kungen Karl X Gustav Danmark, i ett försök att lägga under sig hela det danska kungariket. Sverige misslyckades dock med detta och i enighet med många europeiska staters önskan förblev Öresund ett gränsvatten. In- och utfarten till Östersjön via Öresund blev sålunda ej reglerad av ett enskilt land.

 

Öresund sedd norrifrån ivrigt övervakad av fem befästningspunkter: Helsingør, Helsingborg, Landskrona, København och längst bort även Malmö.


Oro i Skåne

Malmö var som dansk stad Danmarks andra stad i rangordning efter Köpenhamn. Som svensk stad halkade Malmö ner till femte plats i svensk rangordning.

Svenskarna var naturligtvis medvetna om de kommande spänningarna och i Roskildefreden lät man Skåne ha ett kulturellt självbestämmande och Malmö fick behålla stadsvapnet och övriga privilegier från den danska tiden. Dansk lag fortsatte att gälla en tid framåt.

Det jäste och pyste dock i staden 1658. Efter 300 år som dansk stad var den plötsliga svenska överhögheten inte speciellt välkommen och oroligheterna mellan svenskar och danskar fortsatte en tid framåt.

Det var en spänd tid där folket i gränslandskapen i södra Sverige fick se hela arméer och grupper av beväpnade män smyga omkring i trakterna. Motståndet mot Sverige tog sig bland annat uttryck i de sk. snapphanarna.

Malmö belägrades inte minde än tre gånger då regelrätt krig bröt ut mellan Danmark och Sverige 1675-1679. Händelser som Slaget vid Lund och sänkningen av det svenska flaggskeppet "Kronan" utaför Öland var säkert föremål för samtida diskussioner.

 

Danskarna stormar Malmö 1677.
(Målning: Johan Philip Lemke, Nationalmuseum, Stockholm)

Fredsuppgörelsen 1679 gav inga speciella landmässiga förändringar, däremot kunde ett visst politiskt närmande mellan Sverige och Danmark skönjas.

 



Försvenskningen

Hur skulle man integrera Skåne i Sverige? Den svenske kungen Karl X Gustav dog 1660 och efterträddes av Karl XI. Generalguvernör i Skåne var Johan Gyllenstierna.

Han ansåg att en central skånsk storstad skulle etableras, där administration, försvar, handel och utbildning skulle koncentreras och hans val var Landskrona. Dessa planer försvann dock med Gyllenstiernas plötsliga död 1680.

1662 förhandlades ett mjukt förhållande till Sverige fram, "Malmö recess". Danska lagar och privilegier skulle gälla och en viss autonomi kombinerat med representation i svenska riksdagen. Bönder fick stöd och skattelättnader.

En mjuk försvenskning av Malmö följde och svenskar uppmanades att flytta in till staden. Svenska trupper inkvarterades i Malmös bostadshus och det var inför denna truppförläggning som en stor inventering av husbeståndet i Malmö gjordes 1692.

Redan 1683 upphörde Malmö recess då svenska lagar infördes i Skåne.

 

Karl XI i slaget vid Lund 1676.
(Målning av D.K. von Ehrenstrahl 1682)


Stadslivet i Malmö 1692